Sidor

torsdag 27 maj 2010

springtime

Såhär i slutet av våren. Massa tentor, massa plugg. Stress. Och så fort jag gnäller över det så får jag dåligt samvete, för det är ingenting jämfört att skriva uppsats. Så blir det mer ångest och negativa känslor. Fyfan. Så jävla mycket negativa känslor. Och framtidsångest. Ångest ångest ångest. Vid den här tiden på året brukar jag sprudla av våren och dess glada känslor. Jag älskar ju våren och sommaren, jag älskar solen och det gröna och värmen. Den där känslan av att det bara är lite kvar tills man har ledigt från skolan, hela sommaren, trots att det bara innebär att man måste göra något annat. Och här sitter jag inne, med mitt plugg och min ångest. Jävla ångest.

måndag 10 maj 2010

all work and no play...

Den här veckan hade jag först sett fram emot att träffa min mami och alla djuren, speciellt eftersom jag inte träffade dem i Nice på grund av vulkanen. På grund av all stress jag haft den senaste tiden har jag dragit på mig magkatarr igen och kände att det var onödigt att åka Oslo-Stockholm-Skåne-Oslo på mindre än en vecka, så jag bestämde mig för att passa på och stanna i Stockholm lite längre. Men tji fick jag. Idag när jag kom till jobb sa min chef att jag ska jobba på torsdag 14-22. "Men du får ju i alla fall bra betalt, det är ju röd dag."du får ju i Jahapp. Det var den Stockholms-vistelsen. Nu blir det tisdag-onsdag igen. Stress stress stress, tåg 14 h och plugg, tenta, sömnbrist, jobb. Jobb jobb jobb.
All work and no play makes Louise fall apart.

måndag 3 maj 2010

politix

Alltså, det här up and coming VALET. Det börjar äta upp all min energi. Jag blir så himla uppretad och irriterad. Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag har länge, alltså verkligen i flera år, sagt att jag inte är intresserad av politik. För det är jag ju inte. Men så fort det vankas valhets runtomkring mig, om det så är riksdagsval, europaval eller val i mitt nya hood Norge, så blir jag helt uppäten av det. Irriterad, engagerad, arg. Jag är så fruktansvärt trött på detta missnöje som de rödgröna håller på med, ledsen av att de sk gröna måste vara så jävla knallröda och vaddå UPP TILL KAMP? Kamp mot vaddå? Mot välfärdssamhället?

Dessutom blir jag så jävla trött på att höra att alliansen kom till makten i en tid av god ekonomi och lite arbetslöshet, och att nu är ekonomin i botten och arbetslösheten rekordhög. Finns det folk som på riktigt tror att finanskrisen beror på den borgerliga regeringen? För i så fall: I've got news for you. Sverige är ett litet land med mycket industri. Produkterna från industrin exporteras, och Sverige tjänar pengar. När ekonomin rasar i andra länder minskar efterfrågan på våra industrivaror --> ekonomin rasar i Sverige. Vi är inte en självbärande ekonomi utan en del av något mycket större.

Med hjälp av en nordisk union eller ett deltagande i EMU skulle vi troligtvis stå lite starkare och klara oss bättre, även om ingen kan undvika de globala effekterna.

Alltså, äh. Jag blir så jävla trött på det här. Ska jag behöva irritera mig över det här i ett halvår nu? Som om det inte räcker med att det blir måndag varje vecka.