Sidor

tisdag 11 november 2008

skyndar mycket långsamt

Japp japp du har jävligt jävligt rätt, jag är fortfarande hemma. Sitter just nu och dricker det kalla kaffe som blev kvar i kaffebryggaren när jag hade druckit mitt morgonkaffe. Jag är verkligen inte den som är den. Jag skulle nog till och med drista mig till att säga att det är riktigt gott.

Häromveckan återsåg jag en kär vän som jag kommit att sakna väldigt mycket. Dessvärre hade jag en idiot i telefonen och det blev bara en snabb kram i tunnelbanevimlet. Men det värmde hela mitt hjärta då jag i flera månader försökt få kontakt med honom. Försökte naturligtvis ringa upp direkt efter att jag avslutat mitt samtal med idioten, men han svarade inte. Nu i söndags loggade nämnda person in på msn, och när han dessutom svarade var min lycka total. Jag fick såklart en mycket godtagbar ursäkt om varför det varit såhär, men fick även ett löfte om att det inte skulle hända igen. Sen skickade han en sång som han skrivit och mina ögon tåras varje gång jag lyssnar på den. Men det är det värt. Och därför tänker jag lyssna om och om igen tills dess att jag återsett min kära vän igen. Förr hellre än senare. Och om du läser det här: LÄMNA MIG INTE IGEN!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar