Alltså, idag är det den åttonde mars. Då skulle säkert någon tycka att man borde skriva något förnuftigt om kvinnodagen. Det tänker jag inte göra. Jag tänker heller inte skriva något om hur mycket jag saknar Moschi-Moschi, för det har jag gjort alltför många gånger och jag blir bara mer ledsen av det.
Istället tänker jag skriva om internetshoppande. Jag bor i ett land som inte är med i EU. Bara en sån sak liksom. Då slipper man t.ex. betala moms när man beställer från Sverige, men i gengäld måste man betala den i Norge. Det intressanta med det här förfarandet är att det inte kommer som en räkning tillsammans med paket, och inte heller som någon sorts "postförskott" (ni vet sånt som man måste betala när man hämtar ut paketet på utlämningsstället). Nej, i i-landet (host) Norge så får man först veta (via posten.no) att paketet har anlänt till Norge och är under importbehandling. Några timmar senare får man veta (via posten.no) att paketet är under importbehandling och tillfälligt lagrad. Man får här inga möjligheter att kontakta posten för att höra varför produkten är lagrad. Några DYGN (yes, you heard me) senare får man ett brev hem där det står att ens paket har anlänt och att de vill ha en fullmakt för att man ska få sitt paket (läs: för att man ska få betala för att få sitt paket). Den här fullmakten kan man inte bara skriva under och ta med sig till posten och så hämta ut sitt paket (efter att man betalat). Man skulle ju kunna tänka sig att de fortfarande inte under dessa dygn som paketet varit tillfälligt lagrat hunnit räkna ut hur mycket man ska betala och att det är därför som det går så förbaskat segt. Så är det tydligen inte, då det står i brevet man fått hem hur mycket det är som man sedan kommer att få betala. Vidare får man inget kuvert med som man kan returnera fullmakten i, jag menar varför skulle posten bjuda på tillbakasändningen av ett papper som man måste skicka tillbaka?
Nåväl. Det som jag kanske tycker är mest intressant med det här (förutom att det går så otroligt långsamt då) är att man ska fylla i en fullmakt till posten som medger att de får förtulla ens paket. Men det är ju inte direkt som att du kan välja att inte ge den här fullmakten till posten (då får du ju inte ditt paket). Så varför inte bara skicka paket+räkning direkt? Norge och byråkrati alltså. Jag säger då det.
Istället tänker jag skriva om internetshoppande. Jag bor i ett land som inte är med i EU. Bara en sån sak liksom. Då slipper man t.ex. betala moms när man beställer från Sverige, men i gengäld måste man betala den i Norge. Det intressanta med det här förfarandet är att det inte kommer som en räkning tillsammans med paket, och inte heller som någon sorts "postförskott" (ni vet sånt som man måste betala när man hämtar ut paketet på utlämningsstället). Nej, i i-landet (host) Norge så får man först veta (via posten.no) att paketet har anlänt till Norge och är under importbehandling. Några timmar senare får man veta (via posten.no) att paketet är under importbehandling och tillfälligt lagrad. Man får här inga möjligheter att kontakta posten för att höra varför produkten är lagrad. Några DYGN (yes, you heard me) senare får man ett brev hem där det står att ens paket har anlänt och att de vill ha en fullmakt för att man ska få sitt paket (läs: för att man ska få betala för att få sitt paket). Den här fullmakten kan man inte bara skriva under och ta med sig till posten och så hämta ut sitt paket (efter att man betalat). Man skulle ju kunna tänka sig att de fortfarande inte under dessa dygn som paketet varit tillfälligt lagrat hunnit räkna ut hur mycket man ska betala och att det är därför som det går så förbaskat segt. Så är det tydligen inte, då det står i brevet man fått hem hur mycket det är som man sedan kommer att få betala. Vidare får man inget kuvert med som man kan returnera fullmakten i, jag menar varför skulle posten bjuda på tillbakasändningen av ett papper som man måste skicka tillbaka?
Nåväl. Det som jag kanske tycker är mest intressant med det här (förutom att det går så otroligt långsamt då) är att man ska fylla i en fullmakt till posten som medger att de får förtulla ens paket. Men det är ju inte direkt som att du kan välja att inte ge den här fullmakten till posten (då får du ju inte ditt paket). Så varför inte bara skicka paket+räkning direkt? Norge och byråkrati alltså. Jag säger då det.
Ett blogginlägg!! Men kan man inte tänka sig att det handlar om någon rättssäkerhet. Alltså. Nu har ju du beställt det här paketet och vill hemskt gärna ha det, men tänk om du inte hade gjort det? Någon annan kanske har beställt i ditt namn. Om då norska posten skickar en räkning till dig, som du naturligtvis inte betalar, så blir det ju sen påminnelseavgift och något som så småningom går till norska motsvarigheten av kronofogden, och det blir en massa strul. Ur det perspektivet kanske det är ganska nice att de kollar att det faktiskt är ditt paket och att du verkligen vill ha in det i landet. Men de borde ju kunna bjussa på returbrevet, kan man tycka..
SvaraRaderaAlltså, dessvärre så är det inte riktigt helt så som rättssäkerhet fungerar. Paketet är ju så att säga already paid for. Och en fullmakt är inte en bekräftelse på att "japp, detta är mitt paket" utan en tillåtelse att de ska få göra något för min räkning.. Irriterande som fan är det iaf!
SvaraRadera