Sidor

tisdag 27 januari 2009

de gales hus

Jag har försökt med sådana här ljudböcker under en liten period nu, men inte alls gillat det. Man måste koncentrera sig hela tiden, och minsta lilla ljud eller rörelse kan ta bort koncentrationen från boken - vips så har du tappat bort dig i handlingen. Dessutom är uppläsningen mycket segare än vad man själv läser (och det är ingen idé att smickra sig själv - jag läser ganska långsamt i ärlighetens namn).

Men då jag (för att citera Jacob) lider av en aning Norge-mani så bestämde jag mig ändå för att ge det ytterligare en chans. Jag hade precis läst klart Naiv.Super. och kände mig ju inte direkt bättre på talad norska för det (skriven norska går för det mesta bra!). Jag hade råkat upptäcka att en bok jag tidigare läst på svenska blivit filmatiserad i Norge (med Rolf Lassgård i en av rollerna, hehe). När jag då hittade den som ljudbok var det ett givet val. Det tog flera provlyssningar men igår kom jag igång och det är perfekt! Det som i vanliga fall är jobbigt med att uppläsningen är långsam försvinner ju när man måste koncentrera sig både på att höra orden och förstå innebörden.

Och nej, självklart har jag ingen röd tråd eller fin slutsats att dra av detta. Men snart ska jag kila iväg till skolan och träffa mina små fadderbarn. Weeei.

1 kommentar:

  1. Jag älskar ljudböcker. Speciellt om man sitter och kör långa sträckor. Man försvinner i boken och vips så är man framme... helt perfekt!

    SvaraRadera